13 November 2015 – Paris

Jag har sagt det tidigare men jag säger det igen, det är krig på gång. Och av händelserna i Paris igår att döma så är kriget redan här. Flera händelser de senaste åren har gjort att jag gått i de tankarna, men vad har jag gjort åt det?

Attacken i Paris igår tar IS skulden för, i deras ögon tar de äran för den. IS har länge nog nu förstört människors liv, försatt miljoner på flykt från bland annat Syrien och hela Europa har märkt av deras framsteg. Jag är emot våld och militär i grunden och tänker att våld föder våld, men jag vet faktiskt inte hur man ska stoppa IS. Det enda jag vet är att kärlek är den enda rätta vägen att gå, och det är vi dåliga på.

I Sverige eldhärjas asylboenden, det ena efter det andra, skolbarn huggs ihjäl, allt har med rädsla att göra. Rädsla för sådant som hände i Paris den 13 november 2015. Men vad IS gör har ingenting med religion att göra även om de vill få det att framstå så, det har med kontroll att göra. Genom rädsla kan man kontrollera människor och manipulera dem i den riktning man vill.

Tänk bara på vad som hände efter 11 september 2001, hur vi alla ställde upp på att bli totalt kontrollerade vid flygplatserna och mer övervakade än vi någonsin varit. De flesta säger, ”har man bara rent mjöl i påsen”, men om vi hela tiden ska bli övervakade, var finns då vår frihet att leva som människor? Vi blir robotar.

I Sverige finns det en rörelse som växer sig allt starkare, rasisterna. Och de tar skydd av partier som Sverigedemokraterna för att rättfärdiga sina handlingar och åsikter. Sverigedemokraterna har lyckats bra med sitt mål, och jag tror inte de är färdiga ännu. De skapar motsättningar, de skapar vi och dom, de skapar rädsla som i sin tur leder till hat.

Vi måste se förbi allt annat och se att människor är människor, vi måste visa förtroende, välvilja, värme och kärlek till alla runt om oss. Om vi börjar misstänkliggöra vissa människor kommer dessa att hamna utanför, de kommer bli behandlade som mindre värda människor.

Jag säger inte att Sverigedemokraterna har något med händelserna i Paris att göra men de har med situationen i Sverige att göra. Att trycket från invandringen just nu är stort är det ingen fråga om men i första hand måste det handla om att hjälpa människor i nöd, därefter tar vi hand om varandra och hjälper varandra till ett bra och drägligt liv.

Åter till Paris. Jag hörde Frankrikes president tala och han talade om att Frankrike nu måste stå enat som fransmän. Det som slog mig är att det inte handlar om alla dessa gränser som några gamla gubbar för många år sedan ritade upp, det ska handla om medmänsklighet. Gränser kan vara praktiskt av vissa skäl men vi lever alla på samma planet och den är allas att leva på, oavsett inom vilka gränser du är född.

Nu vet jag inte riktigt mer vad jag ska skriva, var bara tvungen att skriva av mig lite. Kommer säkert fler funderingar i dagarna.

Nu får det vara nog!

För ett par dagar sedan kom det en lapp i brevlådan, avsändaren var Sverigedemokraterna och de uppmanade att nu ”måste det bli en folkomröstning om invandringen”. Sedan 2010, då Sverigedemokraterna kom in i riksdagen, har jag varit rädd för hur det skulle bil i framtiden och nu börjar vi se vad som redan 2010 började gro.

Det är idag helt okej att vara smygrasist, ingen reagerar längre på när människor dömer människor efter hudfärg och etnicitet. Tolerans mot intolerans är vardag.

Den senaste tiden har vi märkt av ännu grövre handlingar än att kalla någon för ”blatte” på ett nedlåtande sätt. Jag tänker på bränderna mot asylboenden och blivande asylboenden och så klart händelsen på skolan i Trollhättan. Vad är det för fel på människor? Hur kan man gå in på en skola med stora knivar och börja hugga ner människor i tron om att världen ska bli bättre?

Sverigedemokraterna menar att Sverige är fullt och att vi inte kan ta hand om fler människor, de kan väl åka till andra länder säger de. Eller stanna kvar. De flyr för sina liv, offrar sina liv och allt de äger, gömmer sig i lastbilsflak och tar sig med osäkra båtar över Medelhavet. Jag har en känsla av att de inte har ett liv kvar där de kommer ifrån, annars offrar man inte allt.

Och när det kommer till att ta hand om våra medmänniskor handlar det om det som vi alla är födda med, medmänsklighet. Att säga till någon som flyr för sitt liv, ”här kommer du inte in”, kan inte kännas bra för någon. Men ibland känns det som att det är så människor tänker, ”jag är mer värd än dig och mitt land är mitt och ingen annans”.

Planeten är allas, sen att några bestämde sig för att sätta upp gränser och passkontroller är ju synd men så är det för tillfället. Det betyder inte att alla egentligen har lika mycket rätt till den svenska marken som den franska, sydamerikanska eller asiatiska. Bort med gränserna!

”Ja men vi måste ta hand om de äldre och ge pengar till skolan”. Ja, det är klart vi måste men varför måste det förstöra livet för andra? Det finns massor man kan plocka pengar ifrån istället för att ta det från äldre-/sjukvård och skolan. Vårt försvar kanske? Det är i stort sett ändå obefintligt så därför helt onödigt. Där kan vi spara några miljarder som vi kan ge till våra äldre. ”Nej, vapen måste vi ha!”. Måste vi? Våld föder våld!

Fosterland – En resa mot förståelse

För lite drygt en vecka sändes första avsnittet av Fosterland på SVT. I programmet åker Fredrik Önnevall runt i Europa och träffar nationalister för att försöka förstå hur de tänker och igår söndag sändes andra avsnittet utav fyra.

Han har besökt Gyllene gryning i Grekland vars ledare sitter häktat för bland annat misstänkt inblandning i ett mord. Han har också besökt Frankrike och pratat med Nationell front och självklart har han pratat med Sverigedemokraterna i Sverige. Det är en intressant resa och jag ser fram emot kommande avsnitt.

En sak medlemmarna från dessa främlingsfientliga (rasistiska) partier har gemensamt är synen på invandrare och hur de på olika sätt vill minska invandringen. Det märks direkt när de blir kritiserade, de går in i försvarsställning utan fördröjning och deras argument blir svaga.

Önnevall gör denna resan för att försöka förstå hur de tänker och i gårdagens avsnitt undrar han om de hade försökt göra detsamma. Om de skulle få för sig att ta reda på hur han tänker och resonerar. Jag tvekar på det. Människor med sådana åsikter är duktiga på att vara blinda, inte vilja ta till sig varken fakta eller förståelse för människor på flykt.

Fredrik Önnevall träffar också några flyktingar från Syrien som för tillfället befinner sig i Grekland i väntan på att komma vidare i Europa och kunna få trygghet. En av flyktingarna är bara 15 år gammal och berättar själv att han har behövt bli vuxen för snabbt, han måste själv ta beslut som bestämmer ödet av hans liv. Allt är mycket rörande.

Jag rekommenderar alla att se Fosterland för att försöka få en förståelse för flyktingar men också nationalister. För att kunna utvecklas och komma framåt och gå mot en bättre värld måste vi börja förstå varandra, lyssna och försöka byta perspektiv. Kan säga att slutet på gårdagens avsnitt rörande och starkt.

Se programmet!

Små tankar om gårdagen – Je Suis Charlie

Igår hände något fruktansvärt i Paris. 12 personer blev dödade. Det grundar sig tydligen i IS vilka säger sig ha Islam i ryggen men de är bara idioter med vapen. Religionen har ingenting med attacken att göra! De själva tror säkert på det och med deras utrop med mera verkar många andra också tro på det. Så därför kommer nu fler attacker mot muslimer och moskéer.

Men att attackera en moské efter attacken i Paris är inte bättre. Attacken i Paris är emot yttrandefriheten, en attack mot en moské är emot religionsfriheten. Inget av det är något att hylla eller se som något bra, det är allt förkastligt.

Jag vill att människor ser det för vad det egentligen är. Galningar som skjuter och bombar. Anledningen är för mig oklar och jag kan inte se vad de kan vinna på det men på något sätt vill de skrämma omvärlden. Att de sedan använder religion som svepskäl skadar så många människor.

Har bekanta på Twitter, muslimer, som dagligen får utstå hot, blir förnedrade och jag förstår inte hur de orkar med det. All heder åt er som orkar, all heder åt er som fortfarande tror på kärleken.

Till er andra: Tänk till, öppna ditt hjärta, öppna ditt sinne. Var inte blind!

Sluta hata människor och kalla det religionskritik!

Under helgerna har det varit attacker på flera moskéer runt om i landet, vissa grövre än andra. Jag har sagt det förut, vad händer i Sverige? Jag förstår inte hur man kan hata på den nivå som vissa personer gör, när de utför dåd mot människor som riskerar liv och hälsa är de inte bättre än dem som de använder som argument, IS.

Nu har det handlat mycket om islam och det är just islam som för tillfället är i ropet i medierna men det jag skriver om nu handlar självklart om all religion. Judarna har det fortfarande inte lätt i vårt land. Vi har religionsfrihet i Sverige men ändå är hotbilden mot religiösa här lika hög som i t.ex Libyen, Etiopien och Vietnam.

Tycka vad man vill om religion, jag är inte heller så förtjust i religion även om jag tycker att tro och andlighet är viktigt, men att hata människor och utföra onda handlingar mot dem är inte att kritisera religion. Ni får gärna kritisera religioner och deras strukturer men använd inte galningar och terrorister som argument och utöva inte hat mot människor.

Människor som tyr sig till en religion gör det av goda anledningar, de vill i grunden sprida godhet och kärlek. Varför ska vi då ge oss på dem och sedan kalla det religionskritik? Det är bara ren idioti.

Muslim, jude, kristen. Det är samma gud ni tror på, ni vet det va?

Då blir det nytt val till våren

Hör upp alla som är röstberättigade 22 mars 2015! Det sägs vara kaos hos politikerna i Stockholm och det kan jag hålla med om. Det väcker blandade känslor hos mig. På ett plan är det bra att det är kaos i svensk politik, så att folk får upp ögonen för hur systemet inte fungerar som det borde. Allt från blockpolitik till rasism.

På ett annat plan är jag rädd för framtiden. Kommer Sverige nu att sjunka? Känns som vi kapsejsat för längesen men lyckats hålla oss flytande, fram tills valet tidigare i år. Regeringen hamnade i ett svårt läge och visste de skulle ha det svårt att regera landet men inte trodde jag skulle det bli som det blivit. Jag hoppades att politikerna i vårt land skulle kunna släppa sin stolthet och samarbeta för vad politiker ska vara till för, människor.

Vi har en demokrati där (nästan) alla får vara med och rösta för hur landet ska styras och utvecklas men någonting verkar ständigt glömmas bort. Varför engagerar politiker sig från början? Det känns nästan som att det börjar handla mer om makt och pengar än om vårt lands invånare. Allt handlar om att jaga röster, får fortsätta och sitta på ledande stolar men all denna jakt gör att människor kommer i kläm.

Sverigedemokraterna. Vet inte riktigt var jag ska börja när jag tänker på dem, finns så mycket att säga. Stormarna kring detta parti kommer ofta, det handlar om vidrig människosyn, faktafel och rent hat. Så varför fortsätter de att växa? Jag har inget bra svar på den frågan. Det enda jag kan säga är vi måste få dessa väljare att tänka till, tänka om.

De flesta av oss känner någon sverigedemokrat och jag ger dig ett uppdrag. Ta en av dina vänner, sätt dig ner, prata med dem och få dem att förstå. Det finns antagligen en anledning till att du är vän med personen, den anledningen är antagligen att hen har ett hjärta. Vädja till hjärtat, väck människan i personen och förklara varför SD inte är ett alternativ.

Kärlek till er alla!

Mos Maiorum – Våga vägra

Idag sätter något igång som i media och sociala medier kallas för antingen SuperReva eller MegaReva. Det går ut på att i två veckor ska polisen i flera EU-länder rikta in sig på att kräva id-handling av personer och gripa de papperslösa invandrarna. Det sägs vara för att kartlägga flyktvägar.

Problemet med detta är att endast människor med mörk hy eller på annat sätt inte ser ut att ”passa in” i vårt land som frågas utav polisen. Det är helt och klart en kränkande handling mot alla människor som har annat ursprung än svenskt. Rasism.

Jag säger som Leif GW, vägra visa ID. Om polisen frågar dig, fråga först varför och sedan vägra. Om det inte finns skäl att misstänka dig för brott behöver du inte heller visa ID.

När det startades något liknande i Sverige tidigare ställde sig polisen vid tunnelbanor, tåg och andra färdmedel och frågade människor med mörkare hy än vit om ID.

Vägra visa ID! Och till er poliser som tvingas till detta, vägra! Våga vägra!

Jag som vit kommer aldrig att utsättas för något liknande men jag vill inte heller att andra ska utsättas för det.

Stoppa Reva!

Byt perspektiv – Jakten på papperslösa

Nyligen har EU bestämt att gripa flyktingar i Europa. De som det syftas på är de så kallade papperslösa flyktingarna, med andras ord illegala invandrare. Jag gillar inte att använda ordet illegal när jag pratar eller skriver om en människa, känner inte att en människa kan vara illegal. Vi hade debatten i Sverige för ett tag sedan när något som kallades Reva var i full gång och polisen jagade människor med annan hudfärg för att se om de var här legalt eller inte.

Anledningen till att vi har papperslösa flyktingar i Sverige är för att systemet inte fungerar som det borde. Folk kommer hit, flyr från sina hemländer av olika anledningar som allt som oftast är risk för död, tortyr och förföljelse. När de kommer hit får de av någon anledning inte stanna i landet och desperata för överlevnad bestämmer de sig för att stanna ändå. Vem hade gjort något annat? Bryt mot lagen eller dö.

För ett tag sen kunde vi se rubriker om att ”ryssen kommer” då ett ryskt stridsplan flugit provocerande nära ett svenskt plan. Tänk om ryssen verkligen kommer och det blir krig i Sverige. De börjar bomba våra städer, invadera med soldater och stridsvagnar, byggnader rasar, människor lemlästas och familjer splittras. Var skulle du ha tagit vägen?

Det finns tre val som jag ser det. Antingen stannar man och försöker kämpa emot med våld och riskerar att dö. Eller försöker man gömma sig i landet och hoppas på att det går över. Sista alternativet är att fly. Du flyr, tar allt du bara kan vilket förmodligen är kläderna du har på dig och i bästa fall en identifikationshandling, och sedan bara flyr. Var som helst.

Du ankommer till ett land och börjar andas ut för att du överlevt, även om de flesta du känner och din familj antingen är döda eller borta. Där får du reda på att du inte får stanna utan kommer att skickas tillbaka till Sverige, det Sverige som nu ligger i trasor. Var ska du nu ta vägen? Försöka komma till ett annat land eller göra det bästa och försöka leva utanför samhället dit du äntligen lyckats ta dig?

Jag ser inget konstigt med att folk stannar, de har överlevt något av det värsta som kan hända en människa. De behöver stöd! Inte ska vi börja gripa dem bara för att de inte har de rätta papperna, det är människor vars liv är förstört. Hjälp dem.

Jag vet att detta inlägget är förenklat i massor men försök i alla fall att sätta er in i situationen. Är det rätt väg att gå? Problem ska lösas med kärlek och värme, inte hat och misstänksamhet. Skärp er!

”Hur kan vi förstöra Pippi?”

Om du använder Facebook eller Twitter kan du knappast ha missat att SVT plockar bort rasistiska uttryck i den populära Pippi-serien. Precis som liknande som häromåret när det klipptes i Kalle Anka som alltid visas på julafton i Sverige och nu liksom då har det upprört folk. Men jag förstår inte varför.

Pippi kallar sin pappa för ”negerkung” i serien och det borde vem som helst kunna se att någon kan ta illa upp utav ”här kommer en vit man och därför är han kung över alla svarta”. Det har ingen som helst koppling till historien och fungerar minst lika bra utan ordet så varför upprör det folk? Kommentarer som börjar med ”det kommer sluta med att…” och sedan valfritt överdrivet och ofta rasistiskt exempel börjar göra mig förbannad. Det är en, som Reinfeldt hade kallat det, icke-diskussion.

SVT plockar bort det och folk säger att det är tur att de har originalfilmerna hemma så de kan för sina barn visa att det är faktiskt skillnad på vita och svarta. Har sett någon kommentar om censur men det är ju inte sant, filmerna finns kvar här och överallt och SVT eller någon annan kommer inte att jaga efter dem. De vill helt enkelt själva inte spä på fördomar och rasism, vilket jag tycker är rimligt.

Bra jobbat SVT, och ni andra, sluta vara så löjliga för en sak som inte spelar någon roll. Folk dör i vår värld!

Om de hade klippt på detta viset hade jag dock blivit lite mer upprörd.
Om de hade klippt på detta viset hade jag dock blivit lite mer upprörd.

PS. Ursäkta att jag använde n-ordet i denna texten men jag ville förtydliga min poäng, äh ni fattar.

Detta är anledningen

Här har ni anledningen till att marijuana första gången blev olagligt i USA. Det har sedan fått ligga kvar av någon märklig anledning, det är dags för förändring.

Reefer makes darkies think they’re as good as white men.

anslinger

EDIT
En sevärd video, var säker på att du kan engelska dock för den går undan 😉 http://www.upworthy.com/i-thought-pot-was-illegal-for-a-good-reason-turns-out-its-actually-illegal-for-the-worst-reason

 

På söndag gäller det att välja rätt

På söndag är det val i Sverige, ett mycket viktigt val om du frågar mig. Det behövs en förändring i vårt land och vi måste se framåt men vi behöver också se bakåt, på det som hänt de senaste åtta åren sedan alliansen kom in. Vår välfärd har börjat plockas ner och saker har förstörts som kommer ta tid att reparera men det är inte omöjligt. Vi behöver ett regeringsskifte i detta val och som det ser ut nu verkar det rätt lovande men ingenting är säkert före söndag. Då smäller det.

En annan sak som är viktigt med detta valet handlar om de väldigt kända Sverigedemokraterna, SD, som ofattbart nog har blivit starkare och till och med kommit in i Europaparlamentet. SD är inte ensamma om vi tittar ut i Europa, de har många liknande partier där ute med samma idéer och det skrämmer mig. Grekland har nazister i sin regering. Vad fan händer?

Nazism har aldrig varit känd för sin demokratiska taktiker, även sitter de där, demokratiskt invalda. Det som hände under andra världskriget var fruktansvärt och det verkar vi ändå vara överens om, men tydligen inte. Tydligen vill vi ha fler nazister och rasister som styr våra länder för det gick ju så bra sist. Jag förstår inte.

Sverige har inte ett problem med att folk kommer hit, det finns dock svenskar som har problem med att förändring sker. Alla har ett ansvar, du, jag och politikerna. Ingen har ensamt ansvar för hur vårt samhälle ser ut. Om vi slutar döma människor efter etnicitet, namn, sexuell läggning, kön, utseende med mera så kommer alla ha lättare att komma in i samhället och vårt samhälle blir otroligt stark. Invandring, vare sig det är flyktingar eller inte, stärker vårt land, om de blir bemötta på rätt sätt.

Sedan har vi feministerna i Feministiskt Initiativ, FI. De kämpar för människor, så enkelt är det. Men det finns många som är negativa och rädda för FI, ofta samma människor som är rädda för invandring. Det är alltså inte människorna de är rädda för utan för det okända. Det finns en lösning på det, läs, lyssna och ta in det som sägs.

Livet handlar om att byta perspektiv, ofta. Om du tänker tillbaka på din barndom och dina tonår och sedan jämför det med idag, visst har du ändrat perspektiv på mycket? Livet, omvärlden, människor. Var inte rädd för att byta perspektiv och var inte rädd för att ha fel, för det har man ibland.

Jag hoppas du kommer rösta på söndag. Inte för att jag vill säga till dig vad du ska rösta på men jag kan säga vad jag tycker att du inte ska rösta på. Rösta inte på alliansen, rösta inte på SD. Rösta gärna på Feministiskt Initiativ eller Piratpartiet så blir jag nöjd.

Over and out.

Vart tog kärleken vägen?

Jag börjar bli rädd för vad som händer i vårt land. Hur intoleransen växer och får mer utrymme trots allt motstånd. Förstår inte!

Varje dag är det någon som gör eller säger någonting helt ogenomtänkt och när de sedan konfronteras så står de på sig trots hur fel det än är. Är det den stolta svensken som inte backar trots hen har fel? Börjar likna Amerikas republikaner och det är verkligen helt fel väg att gå.

Sverige var ett land med solidaritet, ett land som värnade om varandra och sina invånare. Ett land med välfärd och tolerans. Var har det tagit vägen? Vi slår ihjäl varandra, vi önskar livet av varandra och vi hatar. Jag är en person som inte gillar hat det minsta, jag är en mycket positiv och glad människa men det som sker idag tär på mig. Jag mår dåligt av att läsa tidningen, Twitter och snart också bara av att prata med människor.

Vill inte bli en bitter människa som dras ner i ett fördärv bara för att mina medmänniskor inte klarar av att tolerera varandra som just medmänniskor. Istället ska de sätta varandra i fack. Sen ska facken antingen lyda, flyttas på eller utrotas. Vad fan är det för solidaritet, Sverige!? Kom igen. Låt hjärtat styra, inte idioti.

Här nedan har ni ett exempel på en som tappat sin medmänsklighet när han blir glad över att ett femårigt barn blivit mördat. Ett barn har blivit mördad, det ska inte hyllas, det ska sörjas.

Photo 2013-07-12 09 37 35

Kom igen Sverige! Kärlek till varandra, annars kommer jag kanske inte tillbaka!

 

”Stoppa vansinnet nu”

Hänger du på Facebook kanske du har sprungit över sidan som kallar sig ”Vi stödjer polisen i Husby – Stoppa vansinnet nu”. Det kan ju kännas okej till en början men eftersom det i grunden inte är en polisiär fråga så är det ändå fel sätt att angripa problemet.

Men det är inte det som är det värsta. Sidan postar länkar med mera från främlingsfientliga sidor som Fria tider med flera. Det är rena främlingsfientliga artiklar som länkas och sidan har snart 100 000 ”likes” vilket betyder att en stor del av Sveriges befolkning bara trycker på ”Gilla” utan att veta vad de gillar.

Människor måste börja tänka på vad de gör på internet och vilka signaler det sänder. Visst ska vi visa att vi bryr oss och vill ha en förbättring men med internet och den hastighet som information flödar runt måste vi läsa mer noggrant. Vem som helst kan ha skrivit den texten.

Jag tror jag gissar helt rätt om jag gissar på att många delar länkar till artiklar de inte läst, de delar helt enkelt enbart begrundat på rubriken. Idioter!

Gillar du sidan på Facebook? Sluta med det!

Läs mer om sidan på Nyheter 24 – Facebooksida till stöd för polisen sprider rasistiska hatlänkar.

Nu kryper de fram

Nu dyker den upp, nu kommer den fram. Smygrasisterna kommer fram från under sina stenar och visar sitt sanna jag. Oroligheterna i Stockholm får folk att börja skylla på invandrarna igen. Som att det skulle sitta i nationalitet och hudfärg. Knasigt.

På Facebook ser jag tendenser till främlingsfientlighet hos flera av mina vänner och jag ser vilka länkar de postar. Jag läser en del av länkarna trots att de är på sidor jag inte tycker om, om jag har tid förstås. Ibland beskrivs där verkliga problem och man håller med om va de skriver. Sen kommer de till lösningen.

Det är invandrarnas fel. Ifrågasätt deras uppehållstillstånd och skicka ut de som inte sköter sig.

Ja och nu håller många kanske av er med att de borde skickas hem. Men varför det? Det är inte invandrarnas fel, det är samhället som är orättvist. Det som skrämmer mig ännu mer är att politiker lägger upp bilder på ammunition och säger att den bör användas i Husby. Att politiker skriver att polisen måste ta i hårdare, använda tårgas, gummikulor med mera för att få stopp på upploppen.

Det föreslås också undantagstillstånd och utegångsförbud för vissa. I ett demokratiskt och bra Sverige? Litar inte på våra politiker och känner ett obehag på när jag ska rösta. Vem fan kan man lita på när det gäller medmänsklighet?

Rasismen fortsätter flöda

Det dröjer sällan länge innan det dyker upp lite smygrasism i flödet på Facebook. Tragiskt nog. Ibland orkar jag bara inte och trycker ”unfriend”.

Denna dök upp häromdagen:

Flyktingbarn vs Hemlösa svenskar

Vad tycker ni? Är det rättvist? För det första är världen sällan rättvis men det viktigaste här är att inte göra skillnad på människor och människor. Jag som svensk kan aldrig förstå hur det är att fly från sitt trygga hem med en rädsla för livet. När barn tvingas göra det måste de tas om hand.

Hemlösa svenskar behöver också hjälp men eftersom de ofta är vuxna har de ofta lite andra förutsättningar. Barn behöver mycket för att komma till den punkten där de klarar sig själva, vuxna kan arbeta mycket själva om de bara får rätt verktyg.

Men åter till det viktigaste med detta inlägget, gör inte skillnad på människor och människor. Det är människor!

Det finns vettigt folk i småstäder

Jag blev så glad när jag i helgen träffade en gammal klasskompis. Har tidigare skrivit om småstadsrasismen både här i bloggen och i en krönika på Möllan.nu. När jag satt och pratade med honom märkte jag att hans åsikter om rasism är lik min vilket på ett sätt gjorde mig förvånad.

I vissa miljöer frodas smygrasismen och sådana miljöer finns det gott om i småstäderna. Han tyckte likadant, han märkte samma sak i fikarummen där han arbetat. Han berättade hur svårt det är ibland att hålla tyst vilket skapar dålig stämning. Han berättar också hur svårt det kan vara på släktmiddagar när samma diskussioner dyker upp, där är det jobbigt med dålig stämning.

Blev glad över att prata med honom, kul att snacka om sådant som betyder någonting.

Från Bosnien till Sverige – Flykten från framtiden

Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt ut och hur han sedan kom till Sverige där hans nya liv började.

Under en längre tid hade det trappats upp. Skottlossningarna som till en början avlöste varandra med längre mellanrum blev allt tätare och kom allt närmare. En dag när han var hos sin farmor räknade han pansarvagnarna som passerade.
– Vi såg 73 lastbilar lastade med två pansarvagnar på varje lastbil körandes upp mot berget, berättar Elmir.

Samtidigt fortsatte politikerna på tv och radio att försöka lugna befolkningen genom att säga att det bara var en övning och att det inte är någon fara. Rebellerna som var emot dem var inte så många sades det.

I början av april 1992 beskjuts en fredsdemonstration och kriget var ett faktum. Elmir berättar om när de skulle fly, de var hemma hos hans morföräldrar som bodde knappt femhundra meter ifrån deras egna hem. Han var bara sju år gammal när han sprang mot hemmet och runt hans fötter ven kulorna. Han såg kulorna försvinna ner i gräset runt honom.
– De siktade mot mina hälar, säger han.

Han har i efterhand fått det berättat för sig hur soldaterna sköt mot fötterna på barn för att få människor att stanna och ta hand om sina barn. De ville inte döda, men inte heller att de skulle fly.

Tillsammans med en annan familj begav de sig till flygplatsen men det var inga flyg som lyfte så de tog sig istället mot bussarna. När de kom dit fick de reda på att även de var inställda så de begav sig istället till tågen. Sista tåget var på väg att lämna stationen och de hann precis med tåget som skulle ta dem mot Kroatien. Tågets slutstation var strax innan gränsen till Kroatien.

Där hade familjen som de flydde med släktingar som de fick stanna hos ett litet tag. Eftersom inga män över 16 år fick lämna landet och en av de unga killarna som bodde där arbetade som vakt var de tvungna att muta honom för att komma vidare. Papporna i familjen var över 16.

De åkte sedan buss över gränsen och tog sig till Rijeka i Kroatien där Elmirs familj hade kusiner som de också fick stanna hos ett tag. Därifrån tog de ännu ett tåg som ledde dem till München. Elmirs lillasyster, som var två år yngre, hade inte hunnit skaffa något pass vilket gjorde att de blev tvungna att gömma henne. Hon gömdes under en massa kläder för att inte bli upptäckt.

När de passerade Slovenien hittade den slovenska polisen hans lillasyster. Eftersom de inte hade för avsikt att stanna i Slovenien och nästa station låg utanför deras land beslöt polisen sig för att låta henne gå. De önskade dem lycka till med den tyska polisen som skulle vara ännu hårdare.

De tog sig till München utan att systern upptäcktes och där fick de hjälp av Elmirs farbror. De hamnade slutligen i Köpenhamn när Elmirs far kom på att han hade en bekant i Landskrona som han hoppades kunna hjälpa till. De tog sig sedan med svävare över till Malmö och befann sig plötsligt i Sverige.

Elmirs föräldrar gick fram till första personen de såg som hade uniform på sig och berättade att de var flyktingar så gott de förmådde på den engelska och tyska de kunde. Mannen i uniform tog väl hand om dem, ringde in en tolk och såg till att de fick hjälp. De hade nu kommit till ett annat land, flykten var över. Men livet blev inte en dans på rosor så fort de satte sina fötter i Sverige.

De flyttades runt
Familjerna skickades runt på olika flyktingförläggningar i Sverige. Först var det Flen, sedan Västerås och slutligen Österbybruk.

Folk blev satta i lägenheter tillsammans med andra utan hänsyn till var de kom ifrån och vilken bakgrund de hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Det gjorde att två fiender helt plötsligt kunde ha samma bostad och skulle leva under samma tak. Där tänkte inte Migrationsverket till.

Elmir berättar att de själva inte upplevde några problem men det beror också på att de bodde tillsammans med andra flyktingar. Har man flytt från något är man tacksam för det lilla.

I Österbybruk lärde de känna en svensk familj som de började umgås med. De utbytte tjänster med varandra så som målning med mera, de ställde alltså upp för varandra. Runt 1994 fick de uppehållstillstånd i Sverige och det var då deras liv åter började. Strax efter det fick Elmirs pappa en praktikplats i Gävle så de flyttade dit. Här började han själv i skolan igen efter att ha missat två år under flykten. Han hade inte gått i skolan sedan första klass och nu började han i tredje.

Han hade inga problem med att skaffa vänner och hans föräldrar var väldigt hårda med att han skulle få rätt vänner. De ville helst att han umgicks mer med svenska än med utländska barn, mestadels för att han skulle lära sig språket. Elmir märkte inga problem med att skaffa nya vänner och blev heller inte utstött på grund av sitt ursprung. Elmir har fortfarande kontakt med en del av sina gamla skolkamrater.

1995 flyttade de till Falkenberg och då var Elmir redan 11 år. Runt 2006 flyttade hans syster till Helsingborg och senare följde hans föräldrar men Elmir själv flyttade till Helsingborg först i slutet av 2008.

Elmir har idag en bostadsrätt i Malmö och hans syster arbetar med delfiner på Sardinien. Hans pappa arbetar på en bensinmack i Helsingborg och hans mamma ingår i ett integreringsprojekt för kommunen.

Hans föräldrar har båda utbildning sedan Bosnien och arbetade med helt andra saker där. Hans mamma har juristutbildning från universitetet och hade arbetat många år på bank. Hans pappa var lantmäteriingenjör och arbetade då för lantmäterikontoret i Sarajevo. De hade också en kiosk som familjen ägde och drev. Det är svårt att få utländska utbildningar att räknas i Sverige vilket gör att de har fått ta de jobb de kunnat få.

Hans föräldrar har alltid tyckt det varit viktigt med att lära språket och har själv kämpat för att lära sig svenska. Det har gjort att de har klarat sig bra och fått arbete och den hjälp de har behövt. De kämpade som sagt också för att deras barn skulle lära sig, för att lättare komma in i samhället.

Aga var inget ovanligt i Bosnien
Elmir säger att han inte har upplevt rasism riktad mot sig under sin uppväxt men säger också att det kan ha skett bakom stängda dörrar. Han menar då vid ansökningar till jobb med mera, om han blivit bortsorterad på grund av sitt namn vet han ingenting om.

Han tillät aldrig någon att kalla honom för till exempel blatte och gjorde de det så sa han till ordentligt. Han tillåter inte intolerans. Men han hade själv inga problem med sådant, han fick vara med och leka och har kommit bra överens med kollegorna på arbetet senare i livet.
– Om alla som har funderingar om en kultur och undrar var folk kommer ifrån så borde de besöka de länderna. Se hur det är, säger Elmir.

Han menar att det är viktigt att förstå var folk kommer ifrån för att kunna bemöta dem. Alla kommer från olika kulturer och därmed har alla olika värderingar om vad som är rätt och fel. Han berättar om aga som är olagligt och idag väldigt ovanligt i Sverige var både accepterat och lagligt i till exempel Bosnien. Själv blev han aldrig slagen av sina föräldrar men han kan lättare förstå var folk kommer ifrån.

Elmir berättar att det är skillnad mellan flyktingar och invandrare och berättar också att media målar upp en bild som inte stämmer överens med verkligheten och hur det ser ut i Sverige idag. Människor med utländsk bakgrund är inte detsamma som någon som utnyttjar bidrag för att leva. Elmir arbetar och betalar skatt som vilken svensk som helst och han har kämpat för att komma dit.

Alla har ett val om vad de gör med sina liv, han valde att gå den vägen som lett honom till det arbete han har idag. Han nämner också att det finns de som använder det svenska systemet för att leva så enkelt som möjligt, arbeta så lite som möjligt men.

Bosnien finns alltid i hans hjärta
Jag frågade om han känner sig om en svensk eller om han har haft problem med att identifiera vilken nationalitet han tillhör. Han säger att det ibland är svårt att se sig själv som svensk när han befinner sig i Sverige, han använder uttrycket försvenskad.

Sen känner han samma problem när han är i Bosnien. Eftersom han kom till Sverige så ung och har växt upp här så känner han inte sig som en bosnier när han är där och hälsar på. Han saknar lite av båda världar. Han är inte van vid jargongen och förstår inte vissa uttryck men han berättar ändå att Bosnien alltid finns i hans hjärta.

Jag tackar Elmir för samtalet, tar i hand och lämnar sedan hans lägenhet.

Elmir heter egentligen något annat.

Pang i Boston

Det small i Boston häromdagen och det dog några stycken, tror det var två. Alltid tragiskt när oskyldiga människor dör, men är det någon nyhet? Människor bombas varje dag i städer och byar runt om i världen. Många gånger mycket närmare än i Boston.

Så varför bryr vi oss mer om Boston? Är det för att de är lika vita som oss eller för att de sprang ett maratonlopp? Tyvärr tror jag mer på det första. Jag tror vi svenskar delvis ser oss själva som amerikaner, självklart inte medvetet men ändå. Vi jämställer oss med dem. Det skulle vi aldrig göra med de i Syrien till exempel.

En annan hemsk katastrof inträffade i Iran, en jordbävning där i alla fall över 40 människor dödades. Som det kan bli med jordbävningar tror jag att fler kommer dö som en effekt av den. Det har inte uppmärksammats i lika stor utsträckning. På Twitter har det uppmärksammats, av privatpersoner mestadels.

Är vi för vana vid sådana händelser? Nej, hade det skett en liknande jordbävning i USA hade vi reagerat utan tvekan. Varför gör vi så stor skillnad på det?

Vad är det för fel på rasister?

Alltså dessa jävla rasister! Ursäkta språket men jag undrar ibland hur folk tänker. Häromdagen var det chefen på en Ica-butik längre upp i landet som la ut en text på deras Facebook-sida där det stod

”Vi välkomnar alla nyinflyttade från Syrien, och vi hoppas att ni ska trivas i vackra Offerdal”

Texten spreds snabbt på Facebook och på Twitter gick hashtagen #ICAKaxås upp i trend. Den hyllades av de flesta på flera sociala medier och Bo Oskarsson, som han heter, blev uppringd av flera tidningar. Aftonbladet gjorde en artikel om honom.

Anledningen till att han la upp texten var att det flyttat in människor från Syrien till den lilla byn på lite mer än bara hundra invånare. Han ville bara välkomna dem till sin butik, nyinflyttade. Förstår inte problemet.

I alla fall. Idag kunde jag läsa i Aftonbladet att han blivit både hotad och hånad för det han gjorde. Kommentarerna på Facebook blev för mycket och de var tvungna att plocka bort inlägget. På rasistiska och främlingsfientliga sidor skrivs väldigt hotfulla saker som till exempel att han borde hängas i en lyktstolpe.

Vad är det för fel på folk? En vänlig man i en liten by i Sverige välkomnar till sin butik de nyinflyttade. Varför är han en ond människa som bör hängas, varför ska han hånas? Han var bara snäll.

Jag förstår inte.